Både i huvudet o kroppen...
Ska se om älsklingen vill titta på några till avsnitt av serien, annars kryper jag nog ner.. Så trött!

Så trött o tänkte sova en liten stund redan för 6 timmar sedan, men har inte blivit av än...

Hänt för mkt de senaste dagarna emot vad mitt lilla huvud tål..

Blir att lägga sej tidigare istället.....

Så trött o tänkte sova en liten stund redan för 6 timmar sedan, men har inte blivit av än...

Hänt för mkt de senaste dagarna emot vad mitt lilla huvud tål..

Blir att lägga sej tidigare istället.....

Sonen är iväg och ska övernatta hos sin farmor.
Så nu är det bara ja och sambon hemma och hans son.

Lugna gatan, alldeles tyst. Hörs knappt ett ljud..
Inget barn som pratar oavbrutet, som far i 5 rum samtidigt.

När barnen är hemma så längtar man tills en barnledig dag så man bara kan vara.
När man väl får den så vet man inte vad man ska göra av den.
Tröttheten flyger sej på och man orkar ingenting.

Måste ju erkänna att det känns lite väl tyst, jag saknar min lilla.
Fast jag vet att han har det kanon, och behöver nog få komma ifrån sin mamma lite med :)

Vad hade jag gjort utan honom ?

Trodde dom skulle vara trevliga i telefonen, det är ju trots allt deras jobb !?!
Jävla skata, sånt gör mej verkligen irriterad!
inte första gången på det stället heller. Senast det var något liknande på samma ställe så sluta det med arga röster och dunkande steg mot utgången, dörren flög. 

Människor det finns ! Nee sånt tål jag inte. 

Jaha så har man vart där för andra gången.

Gick nog därifrån med en lättnads suck, ett litet leende.
Blandat med känslor av o känna mej ganska så underlägsen. Känslan av o känna sej sämre än "normala" människor.

Fick lite papper o fylla i, 3 HELA VECKOR ska det ta innan jag får nästa tid.

Det positiva: Att med tanke på min utredning, funktionshindret som det så fint kallas så får jag en bra handläggare, ett större "stöd" & "stöttning" än de "normala". Äntligen kan det kännas som om någonting håller på att hända. Jag kommer få prova på lite olika arbeten, vad som passar mej, och få göra de under mina förutsättningar. Vilket kan leda till lönebidrag om jag har tur!
"Jag menar, det är ju så lätt att få tag i arbete i dagens läge, plus utan ubildning" !! Eller hur ?
Äntligen ett steg närmre arbete!

Det negativa: Att man kunde känna sej som någon jävla ailen, har jag iof alltid gjort fast denna gång fick jag blotta mina dåliga sidor, hade ju utredningen med mej så de kunde dra en kopia. Usch kändes knas o lämna ut "mina svårigheter".
Är ju liksom inget bra CV.
Han pratade om att endel arbetsgivare går "bakvägen" att de tar kontakt med ams, och söker efter en person med funktionshinder som har kan den o den erfarenheten osv, och att man på så sätt kan få tag i arbeten eller praktik!
Han skulle nog få det o låta positivt, men det kändes mest som gratis arbetskraft.


Slutsummeringen:
Jag kan känner mej som nån outsider. Tänka sej vilka möjligheter som verkar ha öppnat min dörr på ams, "tack vare" mitt funktionshinder, som nu mer finns på papper!
Utan pappret, hade jag fått åka med den andra "arbetslösa strömmen".
När jag klev in i rummet, och när jag klev ut från dörren då besöket var över så kändes det som om jag var helt naken. Som att alla kunde se.
Från att först ha vart en "normal" tjej, med barn, sambo, timvik.
Blev jag helt plötsligt någon knasig tjej, som inte är kapabel till o få ett enda jobb, inte heller kapabel till o ta vilket jobb som helst.
Nej utan nu har vi börjat prata om "arbetsträning" "lönebidrag"..
Kändes som om jag sjönk ett par steg ner på stegen..

Älskar ju o se det programmet!
Får llite rysningar i kroppen.
Många säger ju att det är rena bullshiten, jag är väl lite tveksam.
Tror ju på att det finns sådant, men sedan kanske programmet i sej är helt sanning.. Lite läskigt är det iaf.

Det tråkigaste av allt, att sambon har en förmåga o vara iväg, eller jobba då det är... Inte kul o se själv ju.

Började med att jag var så jädra trött.
Haft en massa "mardrömmar" så kändes som om jag knappt fått någon sömn.
Lämnade lilleman på dagis vid 8 tiden, hem och sov.
Va så jäkla trött, sov till 10.15

Kändes som om hela dagen va förstörd, trött och frusen.
Trodde det skulle bli en dag utan mycket innehåll.

Men vart hem en sväng, duscha, äta lite.
Åkte iväg till tipen och kastade lite skräp, vidare och köpte lite pyssel.
Sedan vart det o inhandla ett par mjukisbyxor till karln, och så var det tänkt att jag skulle köpa ett par svarta mjuka mammabyxor då jag inte kan ha jeansen längre, men är för liten för vanliga mammabyxor !
Men så fanns de inte, bara i stl M o ja behöver S.
Hittade iaf annat fint.

Hem och pyssla lite med lilleman, klippa klistra, pärla pärlplatta.
Gjorde biffar, och karln fick göra resten. Fortfarande knas i knät och kan inte stå upp så länge.


En bra dag ! Så skönt, tycker om sådana här dagar..